Minnesstund

Idag gick jag först till Frida. Det var skönt, vi pratade både om sånt som var jobbigt och sådant som var kul.

Sen var det Minnesstund för Anette på Kulturskolan. Den var så himla fin men fruktansvärt sorglig.

Det var skönt att få gråta och bara tänka en stund, svårt att fokusera tankarna annars.
Så himla glad att jag kunde gå dit fast än att "U" som vanligt var dum i huvudet och sa att jag inte kunde komma dit. Hur kan man bara göra så.....

Johan
Du var så himla stark som kunde berätta om den sista tiden ni hade tillsammans

Citat som var så vackert och som fyllde allas ögon med tårar
"Jag kysste henne, hon kysste tillbaka. Om du vill åka nu så vet jag att alla änglar står och väntar"

När highland cathedral spelades sedan.... jag kan inte beskriva....hopplöshet....varför, varför är du borta......

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0